Utgång

Min acklimatisering tillbaka in i den värld då bra lördagskvällar inte är detsamma som myskväll med man framför film med godis, går ganska bra. Jag var igår ute för ca tredje gången och träffade en del bekanta från förr. Det är så lustigt hur jag egentligen inte känner igen en människa med så kommer hjärnan på ett namn och vips så är man säker på att personen heter just så. I mitt fall så stämmer det väldigt ofta och även om jag inte uppfattar att jag registrerar ansikten så gör jag nog det, för namnen ploppar alltid upp från ingenstans. Sen kan jag inte hålla mig utan måste gå fram och fråga om jag hade rätt. Igår hade jag det, *lätt stolt*.

Jag tycker det är supermysigt att träffa "spöken" från förr och se vad folk gör nuförtiden. Nu har det ändå gått så lång tid sen man satt i grundskolan så mycket har hänt de flesta.

En av mina stora huvudbry på kvällen igår var att min barndomspolare som jag var ute med större delen av kvällen, det är hennes pappa som äger baren vi var på och i mitt halvonyktra (och ibland lite för amerikaniserade) sinne så tyckte jag att det var skandal att hon inte blev behandlad som kunglighet på plats. Det var otroligt stötande för mig, men såhär i efterhand så är det hyfsat underhållande, för jag var verkligen brydd.

Så summan av kardemumman är att jag fortfarande inte är så sugen att gå ut på nattklubb och dansa till dunka-dunka hela natten (ja, dagens ungdom har verkligen odd musiksmak), men barhäng med mingel och översociala tendenser passar mig finfint. Särskilt när sällskapet är trevligt.