Dans för psyket

Idag ska jag dansa. Jag drar två timmar tidigare till gympan och så ska jag dansa, dansa och dansa. Bra golv, ytor och speglar. Ett friståendegolv är större än en danssal så jag kommer ha ordentligt med plats. Inte för att jag behöver det, men man känner sig lite friare med högt i tak, öppna ytor och ingen trängsel.
Jag är slut i huvudet och allmänt trött. Jag åkte på en skoltrötthet som inte kan jämföras med annat och den har inte smygit sig på direkt. Knall fall så slog den till och nu så trampar jag kvicksand. Jag vill jobba, jobba och jobba. När man jobbar är man klar med dagen när man går hem. När man pluggar så finns där alltid saker att göra, fixa och folk att maila.
Nu är det survival of the fittest, och det gäller att klamra sig fast vid de saker man gillar och de personer man älskar. Snart sommar, snart sommar, snart sommar, och då ska jag jobba =D ...och icke att förglömma: idag är det dans. En klar överlevnadsstrategi börjar forma sig och jag hoppar på tåget utan minsta spår av tvekan.