För någon vecka sedan så berättade min mormor för mig att lågt blodtryck och blodsockerfall ligger i släkten. Alla mammas tre systrar har det, mamma och mormor har det och jag har det. Humöret svänger har toppar och dalar som ni ej kan föreställa er och det värsta är att hur elak jag än blir och hur sårande saker jag än kan kläcka ur mig så anser jag att det är sanningar just i den stunden. Jag är övertygad om att det är så och inte förrän sockret är tillbaka i blodet igen så inser jag hur galen jag har varit.
Tydligen ska lågt blodtryck och blodsockerfall gå hand i hand. Min moster har tom fått höra på en hälsokontroll att det inte är fysiskt möjligt att ha så lågt blodtryck som hon hade då.
Jag är som värst på kvällen efter jag har jobbat eller varit i skolan hela dagen och sedan varit på gympan. Då är det lång tid utan ordentlig mat och jag blir elak. Inte bra alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar